Inom ämnet konfliktlösning lär vi oss att det är väldigt ofta så, att det vi är rädda för ska hända, skapar vi att hända.
Allt i från små saker som att vi spänner oss och blir aviga inför den vi är rädda ska avvisa oss, så att de tycker vi är konstiga - och avvisar oss (fast de inte hade kommit på tanken annars)....
till stora vedergällningsbeteenden som i krigssituationer, när människor försöker döda de som har dödat någon som de hållt kär, som till stor sannolikhet leder till att åter någon dödas som vi håller kär. Eller att vi själva dör för den delen.
En väldigt underlig, men mycket verklig inneboende mekanism i människan när vi agerar utifrån rädsla.
Det konstruktiva ligger i att lägga energin och fokus på det du VILL ska hända.
När något är främmande och vi inte har några verktyg att ta oss an en sak, så försöker vi ofta förneka eller undvika det. "Elefanten" i det politiska vardagsrummet, är just nu Sverigedemokraterna. De skrämmer oss med en främlingsfientlig politik som inte stämmer överens med de flesta av oss önskan om ett demokratiskt samhälle med plats för alla. I riksdagsvalet hittade någon det trubbiga verktyget, att "dra en gräns" vid att låta riksdagspartierna, och inget annat parti, få plats i debatter och media. Det blev inget utrymme för nya politiska engagemang som FI och Junilistan i de sammanhang arrangörer var rädda för att få stämpeln att de "åsiktsdiskriminerar". Det skulle ju vara att agera som de, som de själva vill kritisera!
(rädsla föder, som sagt, det vi är rädda för).
Nu till EU-valet. Det blev populärt det där trubbiga verktyget!
Så nu återanvänds det i ännu större skala! Men VÄNTA nu!???
EU-valet är till för att rösta in personer till EU-parlamentet.
Där sitter ju faktiskt Junilistan också?! Vi är 3e största parti som svenskarna skickat ner.
Men skärverktyget som det gått inflation i, har inte ändrats.
Junilistan har fått springa in i/knacka på stängda dörrar i form av lägre ekonomiskt partistöd, oproportioneligt litet utrymme i media (jämfört med vilka mandat vi fick i förra valet) och inte alltid en självklar plats i debatterna.
Jag besöker även skolor nu. Nu senast kom eleverna på gymnasiet med färdiga frågeformulär ner till partiernas informationsbord. Junilistan var inbjudna, och även Feministiskt initiativ, utöver de etablerade riksdagspartierna. Men formulären, de tog bara upp frågor till... riksdagspartierna!
Det behöver bli en ändrig - nu censureras det kors och tvärs och våra unga blir utlämnade i en skendemokratisk maskin. När detta förr eller senare går upp för dem lider de etablerade en stor förtroendekris. Vi styr nu, vilka de kommer söka sig till då.
Jag tycker inte om Sverigedemokraternas politik. Jag vill att Sverige ska vara föregångsland när det gäller att värna mänskliga rättigheter, ta vara på kompetensen hos HELA vår befolkning och vet, att lika mycket som det finns att lära för de som kommer till Sverige, så har Sverige kvar att lära om, att lära av de som kommer hit. Så länge vi agerar i demokratisk anda, så kommer inte SD få vatten på sin kvarn. Bli modiga, våga stå uttryckligen för det som skiljer just dina åsikter från de du ogillar. Då finns det tydliga alternativ, du blir en förebild och din seriositet blir inte ifrågasatt.
Rädsla, det skapar bara det du är rädd för.
Nu när jag möter väljare så är det allra vanligaste att de börjar med att förklara att Junlistan är helt osynliga - har inte setts till, " - vart är ni egentligen?! Som engagerad vet jag, att vi kämpar då minst lika hårt som andra partier med att nå ut. Det finns många erfarna kommunikatörer, skickliga insändarskribenter och vi har kandidater som representerar ett gott tvärsnitt av befolkningen.
Att folket får information om vilka alternativ de har, är det som säkrar demokratin.
Det är dags att ställa frågan tillbaks utåt - Varför syns inte Junilistan?!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar